Kortet är taget av Mig Linnea Jönsson                .

Äntligen går allt som det ska, det är nu som turen tar mig i handen och vi vandrar tillsammans. Är inte helt säker på om turen håller fast vid min hand eller om den snart släpper taget, men det kan bara tiden avgöra samt mina handlingar!

Mamma är nyckeln till turen denna gång, det är hon som fixar allt och ger mig alla möjligheter, ska göra mitt allra bästa för att ta tillgodo på dessa möjligheter och utvekla dem till mina alldeles egna! För jag har nästan aldrig gjort någonting helt sj, jag brukar stå bakom alla andra och stiga fram och ta åt mig berömmet med tiden, men ärligt talat så förkänar jag inte allt det. Även om det är jag som går ut och går med hundar och är på hästgårdar så är det mor som visat mig vägen och gett mig möjligheten.

Hade aldrig hamnat på shettisstuteriet utan mammas hjälp och lite tur. Hade heller aldrig tagit promenaderna med hunden Sessan utan att mamma frågat sin kusin (ägaren) om lov.

Sedan har jag inte kunnat sköta allt sj. Kan ju inte bara knacka på dörren och fråga om jag kan få ta hand om dens djur. För jag hade aldrig velat att en främling skulle ta hand om mina.

Men tack vare att mor ´känner så många så har jag nu möjligheten att:

• Gå ut med Sessan
• Gå ut och gå med grannen hundar
• Ta hand om hästar
• Få en till kanin (och det är ju redan fixat)

Jag gör mycket själv men början är alltid det svåraste så blir alltid lika glad när någon hjälper en på traven<3

Turen finns närmare än du tror så fråga din familj om hjälp, dem är äldre och har då större vännkrets, att fråga skadar ingen. Eller jo om "ingen" är livsfarlig och vodssam...

Övre hundbild tagen av Mig Linnéa Jönsson

Nedre Tagen av Cornelia J