Jag - Taget av Cornelia J

Jag har aldrig riktigt varit ngt vidare bra på något, har alltid sett alla andra som mycket bättre. Utan något tålamod har jag lätt gett upp och på den vägen aldrig kunnat utväklas till ngt bra och på så sätt trott att jag aldrig kommer bli duktig på något. Något jag aldrig heler har gjort är att tagit emot ord, som när någon sagt "va bra du är" har jag bara trott att dem skojat. På den vägen har jag heler inte fått något självförtroende, vad är man någonting till när alla är så mycket bättre?!

Eftersom jag lätt ger folk ett första intryck så tänker jag ofta på hur folk ser på MIG?! Vill därför inte ge ett för stort intryck av mig sj, för att inte bli dömd till något negativft lixom.

Men med åren så har jag fått riktiga intressen som jag älskar och vänner som jag kan vara den galnaste människan på jorden med (<3) och det är det så sjönt!

Utan någonting man ser sig sj bra på så blir man ju tillslut genomskinlig, intressen är viktigt och man vill bli påmind om någonting när man blir igenkänd. "Kanintjejen" vet jag inte om det är pocitivft eller negativft, men jag är stolt över mitt intresse. Samma med teatern, att man kan bete sig som en idiot och sedan vara "en bra skådespelare" känns ju som en dröm! Sedan sjunge jag lite, men det vet no ingen om. Ridningen utväklas jag också i även om man inte känner av d så mycket sj. Sedan har vi ju fotografgrejen som jag fortfarande är en nybörjare på, men med bättre utröstning ska jag träna mig t ngt bättre.

- JA! det finns dem som är bättre är mig på ALLA mina intressen men, SCH!!!

Du måste lära känna mig innan du kan se mitt riktiga mig!