Kvällens aktiviteter avslutades med en dressyrlektion i stallet. Jag fick nästan tvingas dit, ridlusten fanns inte där idag. Hästen Lad kommer senare att tacka mig för det.

På lektionen övade vi sluta. Diagonal sluta för att vara korekt. Hela lektionen kändes Lad mycket underlig, han var hård i munnen i höger varv och betedde sig på ett sätt jag inte ansåg bekant. Vänster varv gick dock bättre. Ändå var det något som inte stämde.

Efter lektionen upptäckte jag 2 sår. Ett i varje mungipa. Jag blev så ledsen, när man blir tilldelad en häst förväntar man sig inte att den ska vara skadad. Tur att jag inte hade sån stor ridlust idag så ridpasset inte blev för krävande för den stackars hästen. Måste gjort ont.

Gick dirrekt till ridläraren efter lektionen. Han skulle kolla om d berodde på bettet eller om Lad hade tandfel. Hoppas han blir bättre <3

Efter skolan åkte jag till ridhuset för att rida min sköthäst Obladi. Ridhuset var i stort sätt tomt, bara en enstaka häst så det var inte snålt med utrymme.

Obladi var från en början ganska spänd, det droppade vatten utanför ridhusdörren vilket hon i början tyckte var en aning läskigt. Dock tror jag att mycket av denna spändhet var för att hon hade fast mark under hovarna, hon kunde röra sig obehindrat utan att halka.

Denna spändhet lossade under ridpassets gång. Från början var hon lite stel men det gick bättre och bättre hela tiden. Jag satt för första gången i en riktig dressyrsadel och jag kände verkligen hur min sitts ändrades. Jag tränade tempo, övergångar och volter vilket funkade bra. I slutet tränade jag på att behålla en jämn galopp eftersom Obladi gärna avbryter sin. Det funkade tillslut utmärkt!

Ridpasset avslutades med en mjuk och avslappnad häst och en mycket nöjd ryttare!

Jag är glad över att kaffe existerar. Snart ska jag byta om till ridkläder och åka till ridhuset och rida min sköthäst Obladi. Där efter ska jag städa hos mina kaniner.

För övrigt har jag varit hurtig och tog den långa vägen hem från bussen. I skolan jobbade jag på blra med min Essä om elefanter som ni kommer få se mer utav. Allt detta med bara 1 timmas sömn i natt. Fattar inte att jag klarar det. Jag tackar som sagt kaffe!

I kväll kommer fler inlägg. Jag gjorde ett försök att fota mig och chilli men katten var inte alls intresserad så det får bli en annan gång.

Under de 16 000 åren som vi haft kontackt med hunden och de 6000 åren vi använt hästen har vi ändrat på mycket på deras utseende från hur de såg ut från början. Det gäller inte bara dessa 2 arterna utan alla djur som vi gjort tama, domestiserat.

I detta inlägget kommer jag ta upp hur vi människor påverkat dagens djur, inte minst sagt deras hälsa.

Genetiska sjukdommar
Titta på dessa söta djur, visst är de bedårande! Är du dock medveten om att de lider hela livet därför att vi avlat fram djur bara för vi gillar utseendet.

Om man avlar på en specifik gen kommer aoutomatiskt andra oönskade gener hänga med. Vi gillar mopsar men visst var det inte meningen att avla fram ett djur som inte kan andas? Eller alla de hundraser med dessa bedårande rynkor, det var inte meningen att det tillslut skulle leda till att de inte längre kan se och att sårbildningar och mögel bildas mellan rynkorna? Samt det här med Schäfern. Rasstandarden säger att de ska ha ett "lätt sluttande" avslut på ryggen, vem visste att det tillslut skulle leda till att de inte längre kunde gå framåt?

Trotts all den fakta och vetskap som vi har om detta sker ingen ändring. Du tycker fortfarande att dessa hundar är det sötaste som finns och att det är gulligt när de ligger och snarkar i soffan eller med ett försök försöker kolla runt i sin omgivning.

Kolla på bilderna, det som från början var en vild varg har i dagsläget blivit en missbildning.

När ska människan sätta sig och tänka "vad är det vi håller på med"? Jag anser att det har gått för långt när ett djur inte längre har möjlighet till att bete sig natrurligt. En häst som är allergisk mot gräs, deras huvudsakliga föda! Har de då inte gått för långt?

Källa
Djursjukvård på Real

Bilder är hämtade från google

Att landa på ansiktet och spräcka läppen är inte det roligaste sättet att ramla av en häst på. Dock måste jag tillägga att det var med stil. Jag får beröm av min ridgrupp att jag alltid ramlar av på förvånansvärt stilfulla sätt.

Uppvärmningen gick bra. Det gick inte dåligt men inte heller överdrivet perfekt, även om galoppffattningarna satt där de skulle. När sedan hoppningen började gick framhoppningen hyffsat. Vi skulle samlat galoppera och trava över låga hinder. När hindren sedan höjdes till ca 70-80 cm lossade min ridlärare Lads gummisnoddar. Det ledde till en häst med mulen uppe i taket då han såg hindren framför sig. Plöttsligt blev han överdrivet stark och jag hade svårt att få en kontrollerad galopp bland de svåra vägarna. Vid andra hindret blev sprången helt fel. Har bara migsjälv att skylla att jag sedan satt med handen för munnen för att stoppa blodet. Trotts det är jag glad att jag inte slog mig så det gör ont och Lad fick faktiskt en äppelbit i spiltan efteråt.

.

Bara jag som tycker att framskrittningen är det läskigaste när man rider. Tänk till, du sitter där helt avslappnad och knapt håller i dig och är ibland ofokuserad då du kanske pratar med någon samtidigt.

Jag fick lära mig den läxan i torsdags då jag sa hej till en kompis som hade satt sig på läktaren. Jag var inte berädd på att min häst 2 sekunder senare skulle kasta sig åt sidan för att dörren upp till läcktaren stod öppen. Efter inte ens ett helt varv låg jag där i spånet och skrattade. Lite pinsamt var det men mest kul.

Resten av lektionen gick ändå riktigt bra. Lad var supermjuk och lydde minsta tygeltag och skänkel i uppvärmningen, sedan blev han lite vinglig men jag tar på mig det!

.

Jag hyr häst nu i 4 dagar under lovet. Det är skönt att komma hemifrån och vara ute och röra på sig som man samtidigt sammarbetar med ett otroligt lärorikt djur.

Det var andra dagen idag och min kompis Caroline Fransson hängde med och tog kort med min kamera. Jag värmde upp med volter i olika storlekar. Sedan red jag skänkelvikning längst med långsidorna innan jag gick in på en stor volt och gjorde ökad och minskad volt. Där efter tränade jag galopp på volten och varrierade tempot. När min hjärna sedan hade brist på ideer så sa Caroline att jag skulle rida ruter Ess och göra lite skänkelvikningar, så det gjorde jag en stund innan nya ideer ploppade upp i huvudet.

Det gick bättre idag än igår, mindre folk i ridhuset och mer plats för ideer. Det var heller inte lika kallt, tack och lov.

Sista ridlektionen i stallet år 2013. En ridlektion jag inte glömmer i första taget.

I slutet av terminen har jag lärt mig så mycket. Inte minst att kunna rida och forma hästar som är större än C-pynnysarna som jag alltid red innan.

     Vikarier och demonstrationer har gjort att jag plöttsligt kan känna att jag inte är en lika stor amatör när jag sitter på hästryggen.

Att sakta ner i hörnen för att sedan skjuta på, att ha en lagom bjudning, att forma hästen, att göra välgjorda galoppfattningar, att göra allt jag alltid gjort fast på en högre nivå. Det var precis så jag kände efter denna lektionen. Uppvärmningen kändes så bra, så som jag ville och jag kunde hela tiden kolla mig i spegeln för att se hur det såg ut samtidigt som jag hörde ridläraren i bakgrunden.

Efter uppvärmningen var det hoppning på kanske 60 cm, inte så högt, men det gör ingenting för mig för det är vägarna och tekniken som är det viktigaste när man tränar, inte hur högt hästen hoppar. Det gick lite vingligt då och då, men också bättre och bättre efter varje hopp. Jag är inte den bästa i hoppning, jag ställer mig lite för tidigt i lätt sitts och jag glömmer ibland ytterskänkeln. Men att tänka på sina fel efteråt, som jag gör nu, det är då man lär sig!

Ha ett trevligt lov så ska jag försöka att vara mer aktiv!